Tandövala ”En påverkad naturskog på ett höglänt område”

Läser man Lars Kardells bok ”Tandövalen- Sveriges sydligaste fjäll?” så få man en god översikt i området Tandövardens (vard=en förhöjning/kulle på slät mark) alla olika aspekter såsom geologi, den anmärkningsvärda rättsliga uppkomst då regeringen bestämde naturreservatets status och övriga kapitel som ger en teoretisk översyn av denna trollbindande naturskog som kallas Sveriges sydligaste fjäll. Ett fjäll vars trädgräns från 1919 till 2014 klättrat uppåt markant, mycket p.g.a. klimatförändringar och det minskade fäbodbruket som lät djuren beta fritt. Ena sättet att lära känna Tandövala är att läsa Lars Kardells bok ett annat är att göra som klasserna Natur och Faunavård, Turism Uteliv och från Allmän kurs - vi begav oss dit för 4 dagars skidande, nätter i vedeldade stugor eller tält för dem som antog den utmaningen. 

Vi tog oss till Norra och Södra sätern utefter dem transportmedel om tilläts, bussar till åtkomliga vägar, sedan blev det att skida av i 5.5 km upp mot 777 m.ö.h (högsta punkten) En tuff tur med packning och pulkor men ack så värt det, vi skådade varglav och järvspår längs skoterleden. 

Vattenkällan vid södra sätern

Caroline i kokvrån

Hur tillbringar man då 4 dagar i ett av Sveriges artansvars-områden där tiden verkat stått stilla i flera sekel? Det blev mycket skida runt i området i form av orientering med karta, kompass och GPS som gjorde att vi blev utspridda i smågrupper och exploaterade området med röster, skidspår och förundran. Våra klasser fick också ett utbyte av utbildning under dessa dagar, Turismklassen gav en presentation i utrustning av kläder, tält, kök och vi gav en guidad tur i spårning. Vår klass fick också lära oss om väderkunskap under en förmiddag ute i solen. 

Lärare som sista kontrollpunkt vid GPS-orientering

Väderkunskap med Lasse

Att man låter gamla trädstammar stå i rot hela sin livscykel, från frö till förmultning ger boende och tillåtelse från andra organismer att låta utveckla ett funktionellt ekosystem. En död tall med den rödlistade tretåiga hackspetten visar tecken på den symbios som existera utan människans inblandning. Vårt humör var på högre höjder en denna vard då solen delade dagarna med oss konstant, och den stjärnklara himlen guidade Norra sätens inneboende hem efter kvällssamlingarna i Södra säten. Tandövala blev en väldigt upplyftande tid iväg tillsammans, just p.g.a. att vi fick uppleva det markanta äldre ekosystemet  som vi utbildar oss för att bevara.

Tretåig hackspett

 ”Varför paradiset är svårfunnet är för att dem som funnit det stannar kvar”


Bilder: Elin Gedda, Billy Lindblom

Den Simmande Smålänningen

Den Bundna flugbindaren

och

Det Urgröpta Spraggtjärn

Att titta upp på en stjärnklar natthimmel i vindstilla snöfall kan lura ögat, vad är stjärnor och vad är snöflingor? Likaså kan en ferie från denna utbildning uppfattas. Vad är egentligen fritid och vad är utbildning?

Sportlovet är över och det med besked. Att vara ledig från lärandets sal kan ses ur olika perspektiv, antingen är ledighet en väntan på att skolan ska dra igång igen eller en tid för att vila och träffa nära och kära. En del har varit på praktik under lovet medan andra stannade kvar i ett ljummet Stölle. Bestyren vi utför under skolan är för klassen något väldigt givande och en rådande sysselsättning utanför skoltid likaså, att komma tillbaka med Tedeholms lärande röst var med upprymdhet och längtan.

Sportlovet avbröt ett uppdrag som vår klass delgivits av Länsstyrelsen, nämligen vinterinventering av uttern som tidigare vanligtvis inventeras under hösten. Varför man vill prova inventerar utter under vintern är fram för allt för att få en uppfattning om e.v föryngringar samt utbredning mellan vattendrag. I och med att vi är ”pionjärer” när det gäller just vinterinventering så fick vi hjälp av tidigare klassdeltagare till att forma detta uppdrag utefter tidigare inventeringar och nya väderförhållanden för att hitta uttertecken.

Vi delade upp oss i 3 lag för att avverka mer mark på detta vis, områdena omfattade Nordvästra Värmland.

Öppna vattendrag har varit prioriterade koordinater och väl vid dessa snöbroar, iskanter och vattendammar har vi använt av oss snöskor, skidor och kikare för att upptäcka spårstämplar, snökanor och spillning. Utterns spillning är svart och oftast med spår av fiskgrums, samt en väldigt karaktäristisk doft av viol enligt vissa (!)

En frekvent plats att finna utterspillning, under broar. Här har Emma samlat på sig en trofé

Utterkanor, detta gör utter för att doftmarkera och man vill även tro att de har med lek att göra.

Vi har också haft besök av vår pedagogiska komiker från Göteborg. Vi har gjort en GIS-vandring i nya snåriga kartmaterial, fördjupat oss i 3D, sammansätta teman och andra diverse användbara verktyg för att bygga upp ett kartområde utefter inventerade ärenden. Petter byter cape från en hängiven logiker inom datahantering på dagen till en flugbindare på kvällen. Några frivilliga från klassen deltog i att binda sina egna flugor som till våren med Petters sprudlande intresse ska reta fisken i forsarna kring Klarälven. 

 Tråd, diverse verktyg för att binda fluga.

Värmens nyfikenhet leker med barnens vårkänslor och uppknäppta jackor syns. Rinnande bäckar hörs samt ett uns av jorddoft då barmarken påbörjat sin blottning. Sakta men osäkert övertar väderförhållandets inbördeskrig ännu en gång årets kamp om vem som är den mest välkomnande årstiden. Men som sagt, osäkert övertag då kylan syns i trädens vita sköldliknande bark och älvens vita remsa. Uppskattningsvis är isen fortfarande hållbar för klassens ivriga sulor då djupkartering av Spraggtjärn stått på schemat. Vi utförde den traditionella djupkarteringen med isborr, djuplod, måttband, vinkelprisma och en kår av Natur och faunaelever. Djupkartering går till så att man mäter en baslinje längs med den avlånga delen av tjärnen, sedan borrar man vart 25 meter om det inte är en sluttning på mer än 5 meter, sedan borrar man vart 25 meter i sidled av denna baslinje, tänk en bild av en stam med förgreningar. Sedan räknar vi ut avrinningsområdet kring Spraggtjärn med hjälp av karta. Vad ger detta förutom träning i borrmotorik och yogapass på isen? Meningen med denna underbara dag ute på tjärnen med öppen eld och god mat är att kunna räkna ut volymen och därmed hur lång tid det krävs för tjärnens vatten att bytas ut. Därmed får vi också veta hur mycket kalk vid behov som skulle kunna behövas. 

 Precisionsarbete pågår med Tedeholms uppsikt. Att mäta in borrhålen i räta linjer

 Johan F står stadigt inväntades på att borra Spraggtjärn

Nästa vecka försvinner vi upp med 4 dagars packning, skidor och samlad trupp upp till Tandövala fjäll, på återseende!