Mosskursen

Är det något som man ser mycket av när man rör sig i skog och mark så är det MOSSOR! Vi var alla därför förväntansfulla inför att få lära oss mer om dessa organismer som det finns en sådan mängd och varitation av. Innan kursen började fick vi några förberedande uppgifter att göra där vi bland annat skulle samla in lite mossor och försöka artbestämma dem. I "Mossor en fältguide", boken vi hade till vår hjälp finns det en nyckel som man kan använda till det men den var ingen av oss redo att ge oss i kast med då vi inte kunde några begrepp än. Därför blev det att "Kalle-Anka" sig fram som det så fint heter då man bara jämför mossan med bilderna i boken och antar att det är den mossa som den är mest lik. I det här fallet var det dock väldigt svårt då det finns så många mossor och för att de är så lika varandra. Att lära sig nyckla mossor var såklart därför ett mål under kursen för många eftersom det är i princip omöjligt att artbestämma en mossa annars. Och vi blev inte besvikna! Förutom härliga dagar ute i myllan där vår lärare Crister visade och berättade om ett oräkneligt antal mossor fick vi också sitta mycket i labbet. Med kutande ryggar och uppspärrade ögon satt vi alla vid en stereolupp eller mikroskåp och försökte lista ut om mossan vi hade framför oss tex hade blad som var kupade eller platta. Sådana tolkningsfrågor var vi ju vana vid från botaniken men nu blev det ännu lite svårare då allt var så smått! Man kunde inte hålla i mossan och vrida och vända på den för att se bättre, istället var man tvungen att skapa sig en bild av den när den låg stilla under en stereolupp eller mikroskåp. Trots det lyckades vi artbestämma en hel del mossor (ofta med mycket hjälp från vår lärare) som vi sen lade i en fin liten utställning som hela skolan fick ta del av sen. Det man kan ta och konstatera efter de här tre dagarna är att det som med mycket annat kräver övning och åter övning för att lyckas bli bra på att artbestämma en mossa korrekt. Det som nog också kan vara ett hinder för många är att det krävs dyr utrustning som stereolupp och mikroskåp för att kunna öva. I vilket fall som helst har vi verkligen kunnat konstatera att om det är något mossor INTE är så är det mossiga!

Fotograf: Moa Pettersson

Crister berättar för oss om mossan han håller i handen

Ute i fält är luppen ett bra verktyg även när det gäller mossor!

Fotograf: Elin Kannerby

Stor björnmossa

Såhär ser cellerna i mossan ut i mikroskåp!

Röj- och motorsågskursen

De flesta av oss som går den här linjen är ju ett gäng skogsmullar som stilla lunkar fram genom skogen i sakta mak på jakt efter intressanta arter att nyckla eller fotografera. Vi sitter med våra näsor böjda över böcker om mossor, blommor och insekter. Med andra ord vi är lite mossiga av oss(höhö), men nu skulle det ändras under två dagar då vi skulle få hantera stora, farliga maskiner. Hur skulle detta gå! Ganska bra visade det sig. Vi började med röjsågen som först inte kändes särskilt farlig, men efter ett par skräckhistorier om plötsliga eldsvådor, träd i skallen osv började vi bli lite nervösa. Efter teorin och ett prov för att visa våra förvärvade kunskaper gav i oss i kast med det praktiska. Vi fick först lära oss hur man filade tänderna på klingan för att få den vass och fin. Sen var det dags att bylta på sig en massa skyddskläder och sätta på sig en skyddande hjälm innan vi var redo för att starta motorerna och börja övningsröja! Med skräckhistorierna i bakhuvudet var de flesta av oss väldigt försiktiga i början men det dröjde inte länge innan vi körde på som rena proffsen och då var det dags för slutprov. Hur gick det då? Jo, alla blev godkända! Dagen därpå var det same procedure as usual med motorsågen, bara att den var ÄNNU läskigare! Skräckhistorierna var fler och värre, så det var med spänning som man närmade sig björkstockarna med sågen för att öva. Vi sågade några snitt för att få in rörelsen och sedan var det dags för prov igen. Blev alla godkända? Jajamän! Det blev dock inga träd fällda eftersom vi enbart tog Motorsågskörkort A. Motorsågskörkort B och trädfällning fick vänta ett tag till. Tur det kanske, så att man hinner få ut så mycket som möjligt av det här året ifall det skulle bli lite mansfall under den motorsågskursen, ni vet fallande träd och så!

Fotograf: Elin Kannerby

Lisa ändrar handtagens läge på röjsågen för att få raka handleder.

Fotograf: Moa Pettersson

Hanna slipar tänderna på motorsågskedjan.

Redo att såga!

Björkstocken var ingen match, vare sig för motorsågen eller för oss.