Tandövala ”En påverkad naturskog på ett höglänt område”

Läser man Lars Kardells bok ”Tandövalen- Sveriges sydligaste fjäll?” så få man en god översikt i området Tandövardens (vard=en förhöjning/kulle på slät mark) alla olika aspekter såsom geologi, den anmärkningsvärda rättsliga uppkomst då regeringen bestämde naturreservatets status och övriga kapitel som ger en teoretisk översyn av denna trollbindande naturskog som kallas Sveriges sydligaste fjäll. Ett fjäll vars trädgräns från 1919 till 2014 klättrat uppåt markant, mycket p.g.a. klimatförändringar och det minskade fäbodbruket som lät djuren beta fritt. Ena sättet att lära känna Tandövala är att läsa Lars Kardells bok ett annat är att göra som klasserna Natur och Faunavård, Turism Uteliv och från Allmän kurs - vi begav oss dit för 4 dagars skidande, nätter i vedeldade stugor eller tält för dem som antog den utmaningen. 

Vi tog oss till Norra och Södra sätern utefter dem transportmedel om tilläts, bussar till åtkomliga vägar, sedan blev det att skida av i 5.5 km upp mot 777 m.ö.h (högsta punkten) En tuff tur med packning och pulkor men ack så värt det, vi skådade varglav och järvspår längs skoterleden. 

Vattenkällan vid södra sätern

Caroline i kokvrån

Hur tillbringar man då 4 dagar i ett av Sveriges artansvars-områden där tiden verkat stått stilla i flera sekel? Det blev mycket skida runt i området i form av orientering med karta, kompass och GPS som gjorde att vi blev utspridda i smågrupper och exploaterade området med röster, skidspår och förundran. Våra klasser fick också ett utbyte av utbildning under dessa dagar, Turismklassen gav en presentation i utrustning av kläder, tält, kök och vi gav en guidad tur i spårning. Vår klass fick också lära oss om väderkunskap under en förmiddag ute i solen. 

Lärare som sista kontrollpunkt vid GPS-orientering

Väderkunskap med Lasse

Att man låter gamla trädstammar stå i rot hela sin livscykel, från frö till förmultning ger boende och tillåtelse från andra organismer att låta utveckla ett funktionellt ekosystem. En död tall med den rödlistade tretåiga hackspetten visar tecken på den symbios som existera utan människans inblandning. Vårt humör var på högre höjder en denna vard då solen delade dagarna med oss konstant, och den stjärnklara himlen guidade Norra sätens inneboende hem efter kvällssamlingarna i Södra säten. Tandövala blev en väldigt upplyftande tid iväg tillsammans, just p.g.a. att vi fick uppleva det markanta äldre ekosystemet  som vi utbildar oss för att bevara.

Tretåig hackspett

 ”Varför paradiset är svårfunnet är för att dem som funnit det stannar kvar”


Bilder: Elin Gedda, Billy Lindblom

Den Simmande Smålänningen

Den Bundna flugbindaren

och

Det Urgröpta Spraggtjärn

Att titta upp på en stjärnklar natthimmel i vindstilla snöfall kan lura ögat, vad är stjärnor och vad är snöflingor? Likaså kan en ferie från denna utbildning uppfattas. Vad är egentligen fritid och vad är utbildning?

Sportlovet är över och det med besked. Att vara ledig från lärandets sal kan ses ur olika perspektiv, antingen är ledighet en väntan på att skolan ska dra igång igen eller en tid för att vila och träffa nära och kära. En del har varit på praktik under lovet medan andra stannade kvar i ett ljummet Stölle. Bestyren vi utför under skolan är för klassen något väldigt givande och en rådande sysselsättning utanför skoltid likaså, att komma tillbaka med Tedeholms lärande röst var med upprymdhet och längtan.

Sportlovet avbröt ett uppdrag som vår klass delgivits av Länsstyrelsen, nämligen vinterinventering av uttern som tidigare vanligtvis inventeras under hösten. Varför man vill prova inventerar utter under vintern är fram för allt för att få en uppfattning om e.v föryngringar samt utbredning mellan vattendrag. I och med att vi är ”pionjärer” när det gäller just vinterinventering så fick vi hjälp av tidigare klassdeltagare till att forma detta uppdrag utefter tidigare inventeringar och nya väderförhållanden för att hitta uttertecken.

Vi delade upp oss i 3 lag för att avverka mer mark på detta vis, områdena omfattade Nordvästra Värmland.

Öppna vattendrag har varit prioriterade koordinater och väl vid dessa snöbroar, iskanter och vattendammar har vi använt av oss snöskor, skidor och kikare för att upptäcka spårstämplar, snökanor och spillning. Utterns spillning är svart och oftast med spår av fiskgrums, samt en väldigt karaktäristisk doft av viol enligt vissa (!)

En frekvent plats att finna utterspillning, under broar. Här har Emma samlat på sig en trofé

Utterkanor, detta gör utter för att doftmarkera och man vill även tro att de har med lek att göra.

Vi har också haft besök av vår pedagogiska komiker från Göteborg. Vi har gjort en GIS-vandring i nya snåriga kartmaterial, fördjupat oss i 3D, sammansätta teman och andra diverse användbara verktyg för att bygga upp ett kartområde utefter inventerade ärenden. Petter byter cape från en hängiven logiker inom datahantering på dagen till en flugbindare på kvällen. Några frivilliga från klassen deltog i att binda sina egna flugor som till våren med Petters sprudlande intresse ska reta fisken i forsarna kring Klarälven. 

 Tråd, diverse verktyg för att binda fluga.

Värmens nyfikenhet leker med barnens vårkänslor och uppknäppta jackor syns. Rinnande bäckar hörs samt ett uns av jorddoft då barmarken påbörjat sin blottning. Sakta men osäkert övertar väderförhållandets inbördeskrig ännu en gång årets kamp om vem som är den mest välkomnande årstiden. Men som sagt, osäkert övertag då kylan syns i trädens vita sköldliknande bark och älvens vita remsa. Uppskattningsvis är isen fortfarande hållbar för klassens ivriga sulor då djupkartering av Spraggtjärn stått på schemat. Vi utförde den traditionella djupkarteringen med isborr, djuplod, måttband, vinkelprisma och en kår av Natur och faunaelever. Djupkartering går till så att man mäter en baslinje längs med den avlånga delen av tjärnen, sedan borrar man vart 25 meter om det inte är en sluttning på mer än 5 meter, sedan borrar man vart 25 meter i sidled av denna baslinje, tänk en bild av en stam med förgreningar. Sedan räknar vi ut avrinningsområdet kring Spraggtjärn med hjälp av karta. Vad ger detta förutom träning i borrmotorik och yogapass på isen? Meningen med denna underbara dag ute på tjärnen med öppen eld och god mat är att kunna räkna ut volymen och därmed hur lång tid det krävs för tjärnens vatten att bytas ut. Därmed får vi också veta hur mycket kalk vid behov som skulle kunna behövas. 

 Precisionsarbete pågår med Tedeholms uppsikt. Att mäta in borrhålen i räta linjer

 Johan F står stadigt inväntades på att borra Spraggtjärn

Nästa vecka försvinner vi upp med 4 dagars packning, skidor och samlad trupp upp till Tandövala fjäll, på återseende! 

Spårning

Mellan Ljusnäs och Björbysätern. Den andra minibussen hade anropat med walkie-talkie att slag hade upptäckts, resten av klassen for dit i ljummen tro om att räv-slag ännu en gång hade spårats längs med vägen. När bussarna hade slagit sig samman möttes hela klassen upp ute vid vägkanten vid en myr, vädret var ca -15 och molnen lekte kurragömma med den nyfikna blå himmelen. Vi alla samlades runt i ring och stirrade ner i backen...

Men för att fästa mer kött på dessa spårningsben som klassen fått lära sig att använda senaste veckorna bör vi börja där slagen alltid börjar, där de upptäckts.

Att spåra i förhållande som dessa är väldigt tacksamt då snöns olika skepnader ger oss nya mallar att gå efter var gång.

1. Är det töväder eller minus?
2. När snöade det sist?
3. Vad säger personen bredvid och vad säger spårslingan?

Med hjälp av minibussarna har de fyra väderstrecken avverkats och tack vare vita blixten vars robusta bindningar och tjärade underrede har vi tagits oss till vackra, gömda och vanskliga platser. Vi har spanat tjädertuppar längs med vägen och obestämda skogshöns (orre/tjäder) sittandes på björkgrenar i Vimyren, upplevt en vacker solnedgång uppför Stölletsjön, följt skoterleder, fikat uppe i fågeltornet vid Väjmyrarna och sett en massa älg-,räv-,smågnagare- och mårddjurslag samt intressanta tjäderhålor som uppkommer efter att de låter sig bli översnöade. Efter 2 veckors spårning hade alla dessa slag och skogseskapader gett oss glädjetjut som med tiden omvandlats till glädjejämmer i hopp om att få se något annat än rödrävens långa slinga längs vägen för att sedan slå knut runt en gran eller älgklövarnas törn i den djupa snön. Att blicka ner mot snön har blivit vår vita celluloidremsa, men nu inväntar vi

en ny rollprestation, med tålamod och tid ute i skogarna så kan vad som helst ske... 

 Vad har hänt här och vem har gjort vad här? / What has occured here and who made it happend?

Åter till myren mellan Ljusnäs och Björbysätern. V-ordet här uppe betyder antingen bakspåras eller framspåras (med tillstånd från länsstyrelsen), inom gruppen så bekräftades vargslag, och vi packade på oss matsäck och snörade på oss skidorna. Vart kommer den ifrån, vad är denna individ ute efter? Jaga eller jagas. Att fungera som en neutral objektiv åskådare som vi nu gör är väldigt givande och studera ett beteende utan interaktion är väldigt spännande speciellt då vargen är ett laddat ämne, både åsikter och bössor. Det enda laddade vi bar med oss var nyfikenhet och subjektiva analyser. Vi bestämde oss för att följa ett sydligt spår som korsade vägen. Ju längre vi följde spåren så blev vi mer och mer osäkra på att det var just varg... Med tanke på spårens utformning och rörelsemönstret. Det visade sig att det var en annan toppkonsument i krokarna också - det mystiska lodjuret.

 Loslag

Vargslag

 Nötväcka

Alla foto: Billy Lindblom

Startskottet har gått

Ännu ett år, nytt hem, oprövade klasskamrater, vargrevir och politik sammanvävs, snön och temperaturen faller ner på Stöllet som ligger mittemellan Klarälven och riksväg 62. En Folkhögskola som låtit elever passera genom åren och elever vars tid spenderats på internat och i Gröna Salen - vårat hemklassrum. Det är nu vår tur är kommen för denna väl valda examinering, 2015 är nämligen året då vår konstellation fick chansen att uppleva Natur- och faunavårdslinjen på Klarälvdalens Folkhögskola och vi vill ta med er på vårat äventyr.

 Foto: Anders Tedeholm

Klassen består av 16 st hanar och honor från Sveriges mellersta och södra hörn. Vi är alla okända för varandra och i viss mån oss själva, en bra grundstart för att lära sig av Anders Tedeholm, klasskamrater och Nord Värmlands välkomnande skogar.

I och med vår introduktion och installation så infann sig också det klädsamma temat -10C och 30 centimeter snö, en perfekt lärosal.

För att lära känna varandra i klassen och Anders mer autentiskt så begav vi oss ut med minibussarna ca 10 km i Nordöstlig riktning – mot en plats vid namn Länsmansflån. Detta är en plats med historiska anor, timmerflottning var en stor verksamhet vid denna sjö som till viss del är onaturligt tillrättad för att kunna flotta timmer, Länsmansflån, såsom många andra platser runtom i Sverige, slutade med detta tillvägagångssätt under 1970- talet för att sedan blir uppköpt av Klarälvdalens Folkhögskola. Vi parkerade bussarna längs vägen, lastade våra kroppar med matsäck, ved och begeistrade blickar. Pulsandet i den knädjupa snön var värt besväret, väl framme vid sjön och timmerstugan gjorde vi upp en eld och samlades runt för att grilla korv, och låta diskussioner korsa den värmande elden i mitten.

 foto: Anders Tedeholm

Under vår första månad tillsammans har vi fått bekanta oss med ett ikoniskt färdmedel vid namn Vita Blixten, längdskidor som Svenska försvaret använde sig av då snö och terräng slog sig samman för att bilda otillräckliga passage, men med lite tjära och sena kvällar i Jägarboden så blev dessa besvärliga passager istället genvägar till gömda skogsvrån. Vi fick själva tillreda våra skidor med blåslampa och tjära, en rogivande aktivitet samt en doft som gärna få sitta kvar i mössor och vantar ett tag till. 

          Foto: Billy Lindblom

Inomhusaktiviteter har vi också fått erfara i form av GIS-lektioner. Långa dagar med Petter som pedagogisk komiker i datasalen har varit väldigt fängslande då resultatet att sitta framför en skärm med koordinater, Excel och hantera data från GPS till kartkonstruktioner är väldigt användbart inom bl.a. fältinventering. 

 Foto: Billy Lindblom

För ett mer officiellt välkomnande till skolan bjöd Turism & Uteliv oss på en Kickoff uppe på Rabakkoberg (375 m.ö.h) för två dagars utforskande av gruppdynamik. En väl planerad stund med ett uppbyggt snöcamp (kök, långbord och stigar i den midjehöga pudersnön). Vi var ute på skogstur med vita blixten, hade frågesports lekar i den tysta skogen när mörkret lagt sig och övernattning i militärtält. Här sattes verkligen våra utrustningar och ryggar på prov. Dag två var vi ute på en förmiddagstur med snöskor med mål att hitta den försvunna utsiktsplatsen. Väl framme samlades vi alla framför det fantastiska landskapet och tog en gruppbild. Vi hade även privilegiet att få skåda järvspår på turen. Ett stort tack till de som anordnade detta välkomnande!

 Foto: Billy Lindblom

"Mot nya äventyr..."

Snart är det jul och vi säger adjö

Vi går nu vår sista vecka på skolan och snön har äntligen lagt sig över Stöllet. I onsdags gjorde vi en sista utflykt med klassen. Vi for tillbaka till Länsmansflån, där vi började i januari, och pratade minnen från året som gått.

Det är med blandade känslor vi lämnar skolan och denna lilla by som vi kallat hemma under ett helt år. Med en hel del blod, svett och tårar har vi tagit oss genom detta år.

Vi har rest land och rike runt, tätt ihop i våra minibussar. Genom spöregn, snöstorm och på hala isar har vi spårat vilda djur och vilsna klasskamrater. Svurit över "Vita Blixten", sen lärt oss tycka om dem och värmt våra kalla fötter vid eldar. Vandrat många mil i täta barrskogar, slagits med älgflugor, blivit attackerade av slagugglor, luktat på utterbajs och plockat hundratals fiskar ur nät. Svettats på ängar med liar, luppar och litteratur. Vi har byggt gömslen och smugit på orrar tidiga mornar, lyssnat efter pärlugglor sena nätter och kämpat oss igenom långa GIS-dagar i datasalen.

Allt detta i jakt på ny kunskap och fantastiska naturupplevelser. Det har såklart varit värt varenda minut och det bästa är att vi har skrattat nästan hela tiden.

Nu drar vi hemåt och mot nya äventyr!

Vi tackar alla som följt oss här på bloggen, alla lärare och internatkompisar och önskar samtidigt de nya eleverna på skolan lycka till!

Bästa hälsningar,
Natur & Faunavårdslinjen 2014

Grimsö forskningsstation

Den sista långresan vi gjorde var att besöka Grimsö forskningsstation nära Lindesberg. Forskningsstationen ligger under SLUs verksamhet. Här finns också Viltskadecenter som utbildar och informerar om skador orsakade av fredat vilt och hur man förebygger dom. Vi fick besöka labb och träffa forskare som även föreläste för oss under två dagar. Vi hann även med praktiska saker som att pejla rådjur och lära oss åldersbestämma genom att kolla på rådjurens tänder.

 Foto: Maria Gimblad Levy

Motorsågskörkort

Det blev dags för klassen att ta motorsågskörkort A+ B. En tuff uppgift på den korta tiden vi hade, nämligen en vecka. De flesta hade aldrig tidigare en hållit i en motorsåg men när de redan dag två fick den i sin hand gick de bananas på stockarna och perfekta trissor och instickspinnar skapades.

Dag tre och fyra var det dags för det stora testet, nämligen trädfällning. Vi fick visa att vi lärt oss tekniken med det säkra hörnet, hur man gör ett perfekt fällskär och brytmån samt vikten av att skapa fria reträttvägar.  Det var en häftig känsla att fälla stora tallar och granar med så hög precision. Bäst är vi!