Fiskevård i strömmande
vatten
Vilka sätt kan man
hjälpa den faunan i vår natur som kräver det lite extra? Artkunskap har vi lärt oss att det är av betydelse. Men att kunna en arts ekologi och
biologi är första steget, andra steget är åtgärder. Vi har fått en inblick i naturvård i strömmande vatten. Då en föredetta elev vid namn Torbjörn Lundberg
väglett oss in skrymslen där öringen och laxen befinner sig tack vare de
åtgärder han och många andra sysselsätter sig med.
 |
| Här har man grävt för att få flödet kring den lilla ön. Foto: Billy Lindblom |
 |
| Att placera ut större block är viktigt då det skapar viloplatser i den strömmande ån. Foto: Billy Lindblom |
 |
| Torbjörn visar åtgärder i Klarälven. Foto: Billy Lindblom |
Stockholm studieresa
Av med kängor,
fritidsbyxor och kamma håret, nu åker vi till Människobyn. En 3-dagars
studieresa i Stockholm stod på schemat. Istället för att hoppa mellan sten och
över bäckar så sprang vi mellan busstider och över muggar med mynt. Vi besökte sötvattenlaboratoriet på Drottningholm och fick en insikt
i deras arbete. Sedan vidare mot Ekholmens naturreservat, där
Nils Nygren och hans kollega, en tidigare elev på skolan guidade oss genom det reservat varit väldigt måna om att visa upp i Botkyrka kommun, en kommun som
kan stoltsera med rekorderliga ekar och spång genom mossen. En heldag på
Naturhistoriska riksmuseet avslutade veckan, att komma bakom kulisserna
skapade en helt ny bild på museet som inte bara skötte utställning men också
forskning på statlig nivå.
 |
| Anteckningsblock från Carl von Linnés student . Foto: Billy Lindblom |
Sjukvårdskurs
Under en intensiv vecka
fick klassen valmöjligheten att gå NOLS sjukvårdskurs, något som en handfull elever
deltog i. Bilder från veckan finns på Crossing latitudes Facebook.
Naturvärdesbedömning
Efter flera timmars
fältlektioner i skogen under året så har höstens kursplan innefattat
naturvärdesbedömning. Uppskattar naturens värde utefter väsentliga kriterier och
karaktärer. Med Anders i spetsen så har vi med relaskop, måttband, höjdmätare
fått en insikt i hur man avgör ett bestånds resurskapacitet.
Drakenbergsmodellen är en vanlig metod hos de flesta aktörer. Att
få se olika bestånd som vår skog klär sig i kan få oss att ändra helhetssynen på svensk skog. Hur
väljer man ut att hugga bestånd eller varför spara man vissa zoner? Vilken metod är
hållbar för ett lands framtida resurser? Om Sveriges skogar nu skall verka som resurs på hemmaplan och exportvara
bör vi då inte säkerställa dess framtid för en mer säker och hållbar tillgång.
Då kommer vi till frågan, är det bara som ekonomiska medel skogen kan användas? Eller är skogen användabra i andra sammanhang? Många prata om rekreationsyfte och hur mycket vi än skapar en ekologisk och ergonomisk vardag
så är gammelskogen det mest genuina som erbjuds. Men erbjudandet avskogas och
utvinns fortare än vi kan värma och möblera våra löjligt anpassade hem.
 |
Janne med relaskop mäter in i trädens mått och kan därefter räkna på skogsbeståndets kubikmassa. Foto: Billy Lindblom
|
På återseende
