Nätprovfiske

Under två veckor har vi fått både lära oss nått nytt och utföra ett riktigt jobb på samma gång.
Perfekt att dra in lite pengar till klasskassan samtidigt som kunskapsbanken får en insättning.
Vi har fått uppdrag att utföra Nätprovfiske i 5 sjöar här i Värmland.
För att kunna få lite koll på hur sjöarna mår, vilka fiskar som bor där och om de föryngrar sig.

För några av oss var det inga nyheter, men för andra var det första gången vi fick prova på vissa delar.



Det är en kunskap i sig att ro en båt, att göra det i motvind är ännu svårare.

Vi har fått lägga nät på eftermiddagen, njuta av lugnet vid vattnet på kvällen och delar av gänget har sovit ute i fält.



På morgonen togs näten upp och fångsten sorterades, mättes upp och vägdes.


Det var både stort och smått i näten.
Aborre och Mört var det till större delen, men även nån Gädda hade trasslat in sig.
Vissa gapade efter mer än andra. 

Det har varit lärorikt och kul med något nytt på listan av saker vi får lära oss.

Introduktion i en stor liten värld

Ännu en gång har vi gästats av vår härliga Moa Petterson under en vecka.

Denna gång var det inte bara kartor på schemat, även om vi hann med att bekanta oss med de riktigt gamla kartorna och svårigheten att få dem att stämma överens med dagens varianter.

Efter detta öppnade Moa en helt ny värld för många av oss.
Hon tog oss ner på detaljnivå och bjöd in oss till Insekternas häftiga universum.


Vi har fått håva i både vatten och på land, fångat in vad vi kunnat och sedan fått försöka nyckla oss fram till vem det kan vara.



Vi har fått föreläsningar i alla kroppsdelar och en inblick i hur omöjligt det kan te sig att försöka skilja ett par vingar från ett annat.



Vi har haft härliga dagar i solen då vi fångat fjärilar på ängar och letat humlor bland blommor.





Stövlat runt i vatten och försökt få upp lite av bäckarnas invånare.
 

Fått insikt om var inspirationen till många av våra utomjordingar i filmer får sitt utseende när vi tog med våra fynd till skolan och betraktade dem under stereoluppar.




Vi tackar Moa ödmjukt än en gång för att hon vill dela med sig av sin kunskap!
Du har vidgat våra vyer igen!

Slåtter på Kalvhöjden

Att slå med lie är en konst i sig, det kan vi intyga efter att spenderat tre dagar på Kalvhöjdens gård hos Peter och hans familj.

Vi har fått vara med från start.
Först slipa våra egna liar, sedan försöka hitta tekniken när vi slår.
Innan dessa två infann sig för oss så fick vi ont både här och där.
Det var en och annan svordom och det blev en och annan vända till slipstenarna.



Men sedan började det flyta på.
Liarna svepte genom gräset som föll och la sig, slaget i fält!

Dag två var det heldag på fältet.
Ängens gräs försvann i rask takt.
Högafflar kom fram och vi fick hjälp av Atlas som kom med kärran.

Han tog i med sina starka muskler och drog iväg gräset.

Vi hade pauser när vi behövde.
Tittade på de mesta som kom i vår väg.
Fjärilar. (Brun björnspinnare)

Larver.

Gräshoppor.

Solande Huggormar


Det var tre väldigt härliga dagar, något blöta till och från när regngudarna ville kyla av oss.
Varmt som vara den när solen låg på.

Över lag kämpade vi på ordentligt och vissa av oss ville inte riktigt sluta slå när vi kommit i det.
Den värsta farhågan var den överhängande risken att slå sin nyslipade lie i en sten!
Det kom ett och annat förfärat utrop över detta.

Vi somnade trötta i våra tält och uppe på logen.
Vaknade trötta i kroppen och började om.

Det var verkligen en bra inblick i hur det gick till förr.
Hur viktigt det är att ha en skarpslipad lie och gärna en som är i rätt längd för dig.
Detta är bara en bråkdel av vad som förr slogs med lie i vårt land.
Det var verkligen ett gediget arbete de utförde på gårdarna.

Trötta, blöta men nöjda med vår insats fick vi ett fantastiskt avslutningsfika i storhuset.
Tre härliga dagar som lärde oss mycket som Slåtter och odlingshistoria.

Vi är tillbaka

Sommaren är över.
Natur och Fauna är tillbaka!

Vi har redan varit i gång i två veckor.
Hunnit med Fiskkunskap i teori, där vi gått igenom våra svenska fiskar.
Det är ett par stycken!

Första veckan spenderade vi med att lära oss biotopkartering av vattendrag.
Traskandes längs vattendrag, i vatten, vid vatten.


Vad är strömmande jämfört med svagt strömmande vatten?
Hur ser en strömnacke ut?


Är det här en bra botten för öring att leka i?

Vi har besökt dammar och fisketrappor, är de hinder för fisken eller kan de ta sig upp där?
Om något skulle göras för att det ska bli bättre, vad skulle det kunna vara?

Intressant, blött och bra för tankeverksamheten att försöka se hur det skulle kunna se ut på platser om vi skulle försöka göra så det ser orört ut igen.


Vad ska sparas, vad kan tas bort och återställas?
Om kulturminnen ska sparas, hur mycket, vad och måste allt vara kvar?


Vi har fått en bra insyn i hur stort arbete det innebär att bara kartlägga våra vattendrag.