Vi lär oss GIS - Geografiskt informationssystem

Ordet ”GIS” säger nog de flesta inget särskilt så vi kör en liten snabb genomgång av vad GIS är och varför vi har och kommer spendera en hel del tid på det. GIS står för Geografiskt informationssystem vilket betyder att det är ett datorprogram som används för att samla in, hantera, analysera och presentera olika sorters geografisk data. Det kan verka väldigt komplicerat och som något som bara nördiga forskare kommer i kontakt med. Men icke sa Nicke. GIS används faktiskt mycket mer än vad gemene man kan tro.

GIS används bland annat för att konstruera de kartor ni använder er av på exempelvis Eniro eller hitta.se, eller de kartor med vägbeskrivningar som taxichaufförer använder sig av. En annan sak som GIS används till är de komplicerade system som används av lokaltrafiken som berättar för ”centralen” exakt vid vilken hållplats alla bussar infinner sig, vart de ska, vilka vägar de tar eller om de är sena/i tid.

För oss är GIS en väldigt stor och viktig del i vår utbildning. I princip all den information vi samlar in under exempelvis våra spårningar och inventeringar kommer att hanteras i GIS. Vi lägger in koordinaterna över vad och vart vi hittar spår/spillning/djur osv. För att kunna kartlägga det vi gör. Det kanske låter en aning diffust, men det kommer exempel.

Exempel. Säg att vi har spenderat flera dagar med att inventera uttrar i området, vi tar koordinater där vi hittar spår och spillning. Vi lägger in dessa i GIS och i slutet av det inventeringsprojektet kan vi gå in på GIS och få en överblick över vad vi inventerat, upptäckt och noterat. Det kan te sig som markerade områden där det uppehållit sig uttrar, eller kanske som prickar där vi konstaterat att det finns befintliga uttrar. Den här informationen kan vi spara för att man året därpå ska kunna jämföra det årets inventering med årets. Har uttrarna blivit fler? Färre? Hittar vi lika många spår? Har de dykt upp på samma ställen eller olika?

Förra veckan satt vi tre dagar och lyssnade på vår lärare i GIS, det var både segt och väldigt lärorikt. Programmet är stort och komplicerat och det kan ta ett tag att förstå sig på det. Frågan är om man någonsin kommer att förstå hela GIS. Efter tre dagars intensivt lyssnande och experimenterande med våra datorer känner vi oss lite klokare! Nu kommer vi ta en GIS-paus, men vi kommer få fortsätta med GIS igen fler gånger under våren. Det ska bli intressant att kunna använda programmet mer i praktiken för att tydligare få en mer verklighetsanknytning.

För er därhemma som är sugna på att testa. GIS är tydligen dyrt (no kidding) men jag, som dagens blogg-skribent (Elin Korall), rekommenderar er att testa QGIS vilket är ett gratisprogram. GIS och QGIS är inte alls identiska men QGIS är faktiskt relativt bra och ger en bra känsla om vad GIS är.

Såklart törstar ni läsare efter lite onödig fakta lika mycket som vi!?

"1854 gjorde John Snow en karta över ett kolerautbrott i London med syftet att lokalisera källan för utbrottet. Han lät kartera alla kända sjukdomsfall och var de sjuka hade tagit vatten. Hans undersökning av fördelningen ledde till källan av sjukdomen, en förorenad vattenpump lokaliserades. Det var en pump på Broad Street, vars handtag han såg till att få bortkopplad, vilket avslutande kolerautbrottet. Detta är en av de tidigaste kända geografiska analyserna som dokumenterats."

Uttdrag från Wikipedia