Hyggesfritt skogsbruk

Vi har ju under kursens gång mer och mer insett de negativa effekter som dagens moderna skogsbruk har på floran och faunan. Det är lätt att börja känna att allt är nattsvart och hopplöst men den här dagen bjöd på en liten ljusglimt om hur man skulle kunna bedriva skogsbruk utan att skada naturen. Vi fick nämligen åka och kolla på Skogsstyrelsens visningsskog för hyggesfritt skogsbruk! Där fick vi se olika typer av hyggesfritt skogsbruk, för det finns inte bara ett sätt att göra det på. Dessutom är det än så länge en väldigt ny metod och är därför fortfarande under utveckling. Det gör också att man experimenterar mycket då man inte vet hur en åtgärd påverkar skogen på lång sikt men i vissa fall även på kort sikt. Det var spännande att få se och höra om det och frågorna duggade tätt till våra två föreläsare. I den första skogen som vi kollade på använde de plockhuggning i, vilket är den vanligaste metoden inom hyggesfritt skogsbruk. Där var det tom så att flera av oss tyckte att det såg ut så som vi efter det här året tycker att en riktig skog ska se ut! Alltså inte som en granplantage vilket är den sortens skog som täcker större delen av Sveriges yta. Nej, här var det många olika sorters träd med olika höjd och ålder. Det enda som gjorde att man märkte att det här inte var någon orörd skog var att där inte fanns så mycket död ved, spåren efter skogsmaskinerna och stubbarna. Varför håller då inte alla på med hyggesfritt skogsbruk kan man ju då undra? Jo, för det första är det som sagt än så länge en ganska ny metod som fortfarande är under utveckling. Sen är det så att man inte får ut lika mycket pengar som vid konventionellt skogsbruk, men det beror också hur man räknar. För om man gör en kalaverkning vilket är det man brukar göra så får man en massa pengar eftersom man säljer allt timmer på en gång. Men sen kommer en massa kostnader för markberedning, plantering, gallring osv. Vid tex plockhuggning så avverkar man bara de största träden i skogen vilket gör att man inte får ut så mycket pengar vid det tillfället eftersom det inte är så mycket timmer. Det här kan du dock göra med några tiotals års mellanrum istället för att vänta ca 70 år som vid en kalaverkning. Sedan har du inte dem utgifterna som du får efter en kalaverkning. Man får heller inte glömma värdet av naturvärdena och de estetiska värdena, liksom finns det någon levande människa på denna jord som tycker att kalhyggen är vackra(de som tjänar pengar på dem inte inräknade)? Detta är den främsta anledningen till att många privata skogsägare vill börja med hyggesfritt skogsbruk. De vill inte ha något kalhygge utanför köksfönstret. Det är också främst privata skogsägare som håller på med hyggesfritt skogsbruk. Än så länge utförs inte hyggesfritt i större skala och skogsbolagen kommer nog inte lockas av att börja med det heller förrän de inser att det finns värden som är lika värdefulla eller tom ännu mer värdefulla än pengar.

Fotograf: Moa Pettersson