Det fina med att gå i den här klassen är att man samlat ihop sexton stycken nördar, alla med sina egna nischer och bakgrunder. En av dessa elever är Hanna, som via sin familj ägnat stor tid under uppväxten åt att beskåda kungsörnen liv och leverne. Örnnördar är nått man kan hitta lite här och där i det här avlånga landet, så sagt och gjort fick vi kontakt med några i grannlänet och begav oss ut nu i helgen för att spana efter örnen. Tredje gången gillt säger vi!
När man vill få syn på örn, och inte fuskar med åtel, så beger man sig till någon hög punkt med god sikt. Där slår man upp sin tubkikare, och sen är det bara att vänta. Just vid den här tiden på året kan man nämligen få turen att se deras spelflykt! Mycket väntan blir det, och då är det extra bra att ha med sig ett par kamrater så man kan hjälpas åt att roa varandra. Ett försök till att göra våfflor blev ett av dagens större projekt, som säkerligen hade gått betydligt smidigare om vi inte hade glömt steksmöret hemma...
Just den här gången fick vi inte se någon örn, men ack väl en del andra fåglar så som några sträckande sångsvanar, en större korsnäbb, otaliga taloxar, ett tofsmespar, en större hackspett samt en spillkråka som flaxade förbi när det var dags att börja slå ihop lägret. Summa summarum blev det ändå en fin dag med något brända våfflor, nya fågelkryss för flera av oss och några spännande insektsfynd på vägen hem.
Fotograf: Moa Pettersson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar