Insektskursen

Vi har några i klassen som kan mycket om det som de är särskilt intresserade av inom naturen. Den kunskapen får vi andra ibland ta del när vi är ute men det bästa tycker man ju vore om våra "experter" kunde ha mer regelrätta lektioner med oss så att vi också får en massa spännande kunskap att fylla våra huvuden med! Till slut blev det då så att Moa och Helena fick tid i schemat till att hålla några lektioner för oss med Moa och hennes insekter först på tur. I tre dagar fick vi dyka ner i insekternas fantastiska värld med en massa begrepp och arter att försöka fästa i minnet. Insekter är nämligen precis som andra organismer indelade i olika kategorier utifrån deras släktskap. En kategori är sedan indelad i ytterligare olika kategorier och så fortsätter det ända tills man kommer ner till en specifik art. Inom insekterna är de här olika kategorierna viktigare att kunna eftersom det är så många arter med otydliga kännetecken att det oftast är omöjligt att artbestämma dem. Därför pratar man istället oftast om familjer eller släkten. Där familjer är den kategori som sedan delas upp i olika släkten som sedan delas upp i olika arter. Total härdsmälta i hjärnan nu? Det blir svårare! För efter att Moa berättat hur man känner igen olika insektsordningar vilket är den första kategorin inom insekter, fick vi lära oss regeln aldrig-aldrig-alltid. Eller mer lättfattligt att man aldrig kan säga aldrig och aldrig alltid. Med andra ord finns det undantag till de regler som satts upp inom insekterna sådär som det ofta är när det gäller naturen. Efter att våra hjärnor blivit lite lagom mosiga fick vi själva i små grupper försöka sätta ut bilder på olika insekter på den ordning som de hörde till. Efter lite (snarare mycket) hjälp av vår fröken fick alla grupper bilderna rätt det till slut.

Vilken insektsordning kan du tänkas höra till då?

Dagen efter var det fint väder så då flyttade vi klassrummet utomhus med syftet att göra en dagfjärilsinventering. Det finns det två sätt att göra på och vi körde med den metod som kallas för punktlokal. Då står man stilla i en punkt i mitten på en cirkel som ska vara 25 m i diameter och 5 m hög. Där ska man stå, eller förslagsvis sitta tillbakalutad i en solstol med en kyld dricka i handen, i 15 min och så fort man ser en fjäril ska man pausa tidräkningen under den stund som krävs för att du ska lyckas fånga, artbestämma och släppa den. Ganska chill med andra ord! Vill du själv testa kan du läsa mer på den här hemsidan: Svensk dagfjärilsövervakning

Men tänker ni kanske nu var det inte en hel massa arter att hålla reda på inom insekter. Jo, men dagfjärilarna består bara av 122 arter vilket inte är en helt omöjlig mängd att lära sig. Dessutom är de flesta väldigt lätta att artbestämma då de har tydliga kännetecken.

På jakt med håven i högsta hugg!

Tredje dagen var vi inomhus och försökte artbestämma lite olika insekter som Moa tagit med sig. Kan ju nämnas att de var döda vilket insekter ofta måste vara för att man ska kunna artbestämma dem. Hit hör inte dagfjärilar som tur var inte, så vi slapp vara massmördare dagen innan. Där satt vi i alla fall med våra insektslik i mikroskop, för det är också något man måste ha för att kunna artbestämma de flesta insekter. En annan sak som också är nödvändig är bra bestämningslitteratur och vi var tvungna att ha olika böcker beroende på vilken insekt som låg framför oss. Det beror på att bestämningslitteraturen ofta bara innehåller en viss kategori insekter och inte alla arter som finns. Därför måste man ha något hum om vilken kategori som insekten hör till. Ja, det är inte helt lätt med insekter och det är nog därför många drar sig för dem, samt att folka brukar tycka att de är lite småäckliga. Men de är otroligt häftiga och det var spännande att få lära sig mer om dem de här tre dagarna. Vår stackars fröken var dock helt slut efter att dels ha drabbats av teknikstrul vilket av någon anledning bara verkar drabba lärare. Hon har dock inte blivit avskräckt utan kommer att komma tillbaka nästa år för att ge insektslektioner, så ni nya elever har något att se fram emot!

Glasburkar är bra om man vill kunna se vad man fångat för roligt!

Fotograf till alla bilder i inlägget är Moa Pettersson