5 augusti 2016

Botanik

Våra sista dagarna på vårterminen och de första dagarna på höstterminen spenderades ute i fält där vi försökte lära oss det mesta om floran runt omkring oss. Utrustade med floror både med och utan bilder, en lupp och vår lärare Anders engagemang så gav vi oss in i nycklingens något snåriga värld. Vi besökte sätrar, myrar, skogsgläntor med mera.


Floror med bilder har oftast en liten nyckel men för det mesta använder man bild och bildtext för att ta reda på rätt art i dem, med andra ord "Kalle-ankar" sig fram.

Överraskande sällan doftar man på blommorna när man nycklar dem.

Kronbladens utseende är en sak som kan säga vilken art det är.

I botanikens värld är allt väldigt smått, men då kommer en lupp väl till pass!

Det var som synes inte alltid helt problemfritt att nyckla!

Vid nycklingen kollar vi på växternas olika karaktärer, och många nya begrepp fick pluggas in. Man börjar med att räkna hur många ståndare och pistiller blomman har, vilket var lättare sagt än gjort. Till en början håller man en fin blomma i handen, och lagom tills man nycklat fram vilken art det var hade man bara smulor och strimlor kvar i handen. Så blommorna njuter man mest av när de växer kvar på backen. Vi hittade även en tjusig ollonborre samt en liten späd låsbräken.

Fullt fokus!

Blomman innan man börjat nyckla, till efterbilden fanns det inget kvar...

En ollonborre med sina fina "lösögonfransar"

Livet spirar, i det här fallet i form av en liten låsbräken!

Fotograf till alla bilder i inlägget är Moa Pettersson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar